Microsoft word - ces1578-2012_00_00_tra_ac_sv.doc

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
"Kvinnliga företagare"
YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén "Kvinnliga företagare – särskilda åtgärder för att främja tillväxten och sysselsättningen i EU"
Föredragande: Madi Sharma
SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me Rue Belliard/Belliardstraat 99 — 1040 Bruxelles/Brussel — BELGIQUE/BELGIË
Tfn +32 25469011 — Fax +32 25134893 — Internet: http://www.eesc.europa.eu
Den 19 januari 2012 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om "Kvinnliga företagare – särskilda åtgärder för att främja tillväxten och sysselsättningen i EU". Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 juni 2012. Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 11 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 121 röster för, 7 röster emot och 4 nedlagda röster. Slutsatser och rekommendationer för att främja kvinnligt företagande i Europa
EESK lägger i detta yttrande fram fyra konkreta huvudförslag till politiska åtgärder för att
främja och utveckla kvinnligt företagande och därmed stödja hållbar tillväxt i Europa.
Tonvikten ligger helt på kvinnligt företagande, och inte på den bredare frågan om kvinnors
deltagande på arbetsmarknaden och i beslutsprocesser.
De politiska rekommendationerna är inte kostnadsneutrala, men de små investeringar som krävs av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna kommer att uppvägas av avkastningen från det större ekonomiska utbyte som blir resultatet av en ökning av kvinnoägda företag inom näringslivet och nya arbetstillfällen inom dessa företag. Man skulle också kunna tänka sig att omfördela medel från projekt som inte lett till några större resultat för att på så sätt bättre stödja dessa mål. Dessutom krävs inga nya strukturer för att genomföra de politiska rekommendationerna, utan
de kan integreras i befintliga ministerier för ekonomisk utveckling. De bör däremot inte ingå
i jämställdhetsministerier, eftersom kvinnligt företagande är en "ekonomisk" fråga.
Rekommendationerna stöds av beläggen för den avkastning som uppnåtts genom liknande åtgärder i USA, där man åstadkommit en fördubbling av antalet kvinnliga företagare, en ökning av antalet nya arbetstillfällen och ett större ekonomiskt bidrag till samhället. Störst effekt visade sig de obligatoriska kraven avseende datainsamling och upphandlingspolicy få1. 1988: Women’s Business Ownership Act (HR5050) http://www.nwbc.gov/sites/default/files/nwbc05.pdf. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me Inrätta en europeisk byrå för kvinnligt företagande inom Europeiska kommissionen och
vid behöriga ministerier på medlemsstatsnivå (helst inte inom jämställdhetsministerier,
eftersom en åtskillnad bör göras mellan ansvaret för ekonomiska frågor och ansvaret för
jämställdhetsarbetet), utan att för den skull skapa helt nya strukturer.
Utse en direktör, ett ombud eller en hög representant för kvinnligt företagande inom
Europeiska kommissionen och medlemsstaternas näringsministerier, med en sektor-
sövergripande roll när det gäller att öka medvetenheten om de ekonomiska vinsterna i att
uppmuntra fler kvinnor att starta och utveckla företag.
Samla in data och ta fram årliga uppdateringar om politik och forskning som rör
kvinnligt företagande i olika europeiska regioner för att öka tillgången till könsuppdelade
uppgifter inom statliga departement och myndigheter.
Se till att gällande lagstiftning på jämställdhetsområdet efterlevs. Detta bör bland annat
innebära att tonvikt läggs på att analysera fördelningen av resurser och finansiering utifrån ett
jämställdhetsperspektiv för att säkerställa öppenhet, ansvar och noggrannhet i redovisningen
av att jämställdhetslagstiftningen verkligen följs.
För att skapa gynnsamma förutsättningar för kvinnliga företagare är det även viktigt att  involvera män i diskussionerna och kommunikationen,  motverka stereotypa könsroller, i synnerhet inom utbildning och när det gäller  främja akademiska studier som kan få kvinnor att starta nya företag,  säkerställa en rättvis tillgång till finansiering och resurser på lika villkor,  förbättra det sociala skyddet för egenföretagare. Bakgrund
Tillväxt inom EU och små och medelstora företag
2.1.1 I Europaparlamentets resolution om kvinnors företagande i små och medelstora företag2 slås det fast att "det finns skillnader mellan medlemsstater i antalet kvinnliga företagare. Färre kvinnor än män ser på företagande som ett möjligt yrkesval och trots att antalet kvinnor som driver små och medelstora företag har ökat det senaste årtiondet, är enbart 1 av 10 kvinnor i Europeiska unionen företagare jämfört med 1 av 4 män. Kvinnorna utgör 60 procent av dem som tar universitetsexamen, men på arbetsmarknaden är de underrepresenterade när det gäller heltidsarbete, framför allt inom affärsverksamhet. Det är oerhört viktigt att uppmuntra kvinnor och ge dem möjlighet att genomföra entreprenörssatsningar för att kunna minska de befintliga skillnaderna mellan könen". SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me 2.1.2 Finanskrisen i Europa har gjort åtstramning till nyckelordet för att komma ut ur krisen. Det är endast helt nyligen som man börjat diskutera investeringar som ett komplement till åtstramningsåtgärderna. Åtgärder för att främja tillväxten måste stå i centrum. 2.1.3 I en föränderlig omvärld som präglas av osäkerhet, ständiga förändringar och en mycket hårdare global konkurrens är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi i EU att företagarnas roll i kanaliseringen av sådana investeringar för ekonomisk återhämtning erkänns. Europeiska kommissionen har erkänt de små och medelstora företagens roll i vårt samhälle och satsar nu stort på att ta tillvara deras potential. 2.1.4 Företagare har blivit ännu viktigare som arbetsgivare och nyckelpersoner för lokala och regionala samhällens välfärd3. EU har därför – genom Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, småföretagsakten, Europa 2020-strategin och det nya Cosme-programmet4 – gett små och medelstora företags behov en central plats i sin verksamhet, vilket ger positiva resultat. 2.1.5 De nationella och lokala förutsättningarna runt om i EU för små och medelstora företags verksamhet varierar stort, och samma sak gäller för företagen själva. Strategier som är inriktade på de små och medelstora företagens behov måste därför helt och fullt ta hänsyn till denna mångfald och även till subsidiaritetsprincipen ("Tänk småskaligt först" – en "Small Business Act" för Europa). 2.1.6 I det yttrande som EESK nyligen utarbetat om meddelandet Företaget är litet, världen stor – ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter5 konstaterar kommittén att kommissionen förutsätter jämställdhet i näringslivet utan att ge några specifika rekommendationer om hur kvinnoägda små och medelstora företag som vill nå ut på den internationella marknaden kan stödjas.
2.1.7 EU saknar en infrastruktur för att specifikt stödja kvinnors företagande. Inga av de
ovannämnda politiska initiativen eller de efterföljande åtgärderna och bestämmelserna innebär ett fullständigt erkännande av könsaspekten av företagsägande eller tillväxtmöjligheterna och mångfalden inom företagssektorn (hembaserade företag, mikroföretag, familjeägda företag). Nuvarande politik i fråga om kvinnoägda företag
2.2.1 Kvinnoägda företag är livsviktiga för den europeiska ekonomins välmående. Under mer än ett årtionde har regeringar och en rad organisationer inom den offentliga, privata och akademiska sektorn insett värdet av att stödja kvinnliga företagare ur ett såväl politiskt som praktiskt perspektiv. Detta har resulterat i en större medvetenhet om dessa företags bidrag till ekonomin. EESK:s yttrande om "Anställbarhet och företagaranda – Ett genusperspektiv på den roll som spelas av det civila samhället och lokala och regionala organ" (EUT C 256, 27.10.2007, s. 114). Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) 2014–2020. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me 2.2.2 Kommissionen samarbetar för närvarande med medlemsstaterna för att komma tillrätta med de faktorer som gör att kvinnor avstår från att starta företag, och ett antal initiativ har lanserats. Några av dessa är:  Europeiska nätverket av mentorer för kvinnliga företagare, som inrättades vid ett evenemang anordnat av det polska ordförandeskapet den 15 november 2011. Nätverket är en av de åtgärder som föreslagits i översynen av småföretagsakten 2011, och det genomför och kompletterar åtgärderna för att främja, stödja och uppmuntra kvinnligt företagande.  Europeiska nätverket för politiska beslutsfattare för att främja kvinnors företagande (WES).  Webbportalen för kvinnligt företagande6. Den ekonomiska potentialen
Trots lovande framsteg behöver EU fortfarande vidta ytterligare betydande åtgärder för att dra full nytta av potentialen hos företagen, i synnerhet hos små och medelstora företag som ägs av kvinnor. Kvinnor är alltför ofta osynliga i näringslivet – i medier, i näringslivsorganisationer och när det gäller att påverka politiken. Det finns fortfarande ett jämställdhetsproblem när det gäller företagande – bland egen-företagarna är kvinnorna i minoritet. Kvinnliga företagare utgör i dag endast 30 % av alla företagare i Europa. Detta ökar den outnyttjade potentialen för ekonomisk tillväxt. År 2012 spelar kvinnoägda företag en viktigare roll än någonsin. Överallt i Europa och i grannregioner som Euromed7 finns det inom alla sektorer kvinnoägda företag, och deras roll när det gäller att skapa tillväxt i ekonomin och skapa och behålla nya arbetstillfällen är helt avgörande för återhämtningen och tillväxten. Det som är mest oroande är att politiska åtgärder för att stödja kvinnoägda företag har försvunnit från dagordningen, trots alla vackra ord, vid en tidpunkt då regeringarna i många länder har minskat budgeten för företagsstöd och då många företag kämpar för att överleva och växa. Kvinnoägda företag kan generera många miljarder euro8, vilket måste erkännas och inte avfärdas. Ett av de största problemen när det gäller att mäta kvinnors företagande i Europa är bristen på både kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Företagsregister och många källor som myndigheterna använder i sin statistik (t.ex. momsregistrering) är inte könsuppdelade. På samma sätt är det svårt att få fram könsuppdelade uppgifter från banker och stöd-organisationer för företag. Se http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/promoting-entrepreneurship/women/portal/. EESK:s yttrande om "Främjande av kvinnors företagande i Euromed-regionen" (EUT C 256, 27.10.2007). SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me Trots dessa brister finns flera samstämmiga informationskällor om entreprenörskap och egenföretagande med uppgifter om mäns och kvinnors företagsrelaterade verksamhet, bland andra Global Entrepreneurship Monitor (GEM) och de årliga folkräkningarna i de flesta länder i Europa. Datainsamlingen i USA accentuerar potentialen i Europa9. Forskning visar10 att företag som ägs av kvinnor investerar mer i utbildning för sin personal är arbetsgivare i allmänhet och att omkring två tredjedelar siktar på att öka chefernas ledarkompetens. Investeringar till stöd för tillväxtorienterade kvinnoägda företag kommer därför sannolikt att ge större avkastning än investeringar i företag rent generellt. Statistik innebär i allmänhet försiktiga prognoser, och det finns betydande forskningsresultat som pekar på ännu starkare tillväxtambitioner bland kvinnliga företagare, även hos dem som har barn11. En undersökning som gjorts av Natwest Bank i Storbritannien visar att 88 % av kvinnorna jämfört med 74 % av männen räknade med att deras företag skulle växa. I genomsnitt räknade de med en tillväxt på 25 %. Jämställdhet i näringslivet
EU har en etisk skyldighet att ge kvinnor vad de verkligen förtjänar. Jämställdhetsaspekten måste alltid spela en viktig roll i EU:s beslutsfattande. I kristider blir det ännu viktigare att skapa "rättvisa mellan könen". Både män och kvinnor måste delta i debatten, eftersom det alltför ofta endast är kvinnor som kommer till tals i kvinnofrågor. Integrering av jämställdhetsperspektivet, bland annat i lagstiftningen, sker runt om i Europa, men man är inte alltid uppmärksam på att analysera fördelningen av resurser och finansiering mellan män och kvinnor. För att säkerställa öppenhet, ansvar och noggrannhet i redovisningen av att jämställdhetslagstiftningen verkligen följs måste en sådan analys göras. Detta är ett rättsligt krav i Storbritannien inom ramen för skyldigheten att uppnå jämställdhet12, som innebär att alla offentliga myndigheter i all sin verksamhet ska ta vederbörlig hänsyn till  att olaglig diskriminering och trakasserier på grund av könstillhörighet inte förekommer,  att lika möjligheter för kvinnor och män främjas. Detta bör omfatta ett krav på att analysera fördelningen av resurser och finansiering för att styrka könsneutraliteten. http://womeninbusiness.about.com/od/wibtrendsandstatistics/a/statswibindustr.htm. http://www.bis.gov.uk/assets/biscore/enterprise/docs/b/11-1078-bis-small-business-survey-2010-women-led-businesses-boost.pdf. http://www.enterprising-women.org/static/ew_growthreport.pdf. http://freedownload.is/doc/overview-of-the-gender-equality-duty-11622854.html. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me Principen om att myndigheterna är skyldiga att skapa jämställdhet är viktig för att säkerställa
jämställdhet genom ansvarstagande samt genom utvärdering av fördelningen av resurser och
insamling av könsuppdelade uppgifter. Detta skulle göra det lättare för de politiska
beslutsfattarna att bedöma den verkliga inverkan på kvinnors företagande (exempel: medel
från Eruf och ESF: EU avsätter medel till medlemsstaterna, som i sin tur fördelar dessa medel
på regional nivå. Medlen används ofta för att skapa arbetstillfällen genom att etablera företag,
men könsaspekten tas i detta sammanhang aldrig upp). För att säkerställa öppenhet
i jämställdhetsarbetet bör beslutsfattarna på alla nivåer ifrågasätta och analysera hur pengarna
fördelas utifrån kön.
Kön kan fungera som en "lins" genom vilken man kan förstå och åtgärda andra ojämlikheter (utifrån ras, funktionshinder eller ålder). För att jämställdhetsfrågorna ska kunna integreras på ett effektivt sätt i hela Europa krävs en integrerad strategi, vilket särskilt lyfts fram i OECD:s rapport "Tackle gender gap to boost growth"13. Fokus på kön omfattar alla aspekter av jämställdhet och påverkar alla, både kvinnor och män, samt innebär att man erkänner att ojämlikheter mellan kvinnor och män är ett resultat av orättvisor eller stereotyper som påverkar alla. En jämställdhetsanalys krävs för att undvika slöseri med resurser inom utbildningssystemet, ökande hälsoproblem och ekonomiska kostnader för företag som inte värdesätter kvinnors kunskaper och inte erkänner deras potential och talang. Stöd till karriärvägledning, undanröjande av stereotypa könsroller och hjälp att slå igenom glastaket är avgörande för att ge kvinnor i alla åldrar bättre möjligheter. Kvinnliga förebilder och ledare behöver också lyftas fram mer i medierna och i samhället för att belysa de positiva förändringar som kvinnor skapar i ekonomin. Rekommendationer
Politiska åtgärder
5.1.1 Kommittén är väl medveten om att EU befinner sig i en åtstramningsperiod, men enkla specifika åtgärder till förmån för kvinnoägda företag skulle kunna ge resultat som väger upp de små belopp som det skulle kosta EU och medlemsstaterna att genomföra dessa fyra förslag. 5.1.2 Förslagen har inte valts ut av en slump utan är resultatet av samråd med kvinnliga företagare och med företagssammanslutningar. Liknande rekommendationer framfördes i Europa-parlamentets resolution14. Viktigast av allt är att liknande åtgärder infördes i USA 1988 genom lagen om företag som ägs av kvinnor ("Women's Business Ownership Act"). Störst effekt har de obligatoriska kraven avseende datainsamling och upphandlingspolicy gett. I USA är förhållandet mellan andelen kvinnliga och manliga företagare nu omkring 2:1 (antalet kvinnliga http://www.oecd.org/document/0,3746,fr_21571361_44315115_50401407_1_1_1_1,00.html. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me företagare, i procent av alla företag, ökade från 26 % år 1992 till 57 % år 2002). Lagen ledde till en fördubbling av antalet kvinnliga företagare, ökade antalet nya arbetstillfällen och ökade det ekonomiska bidraget till samhället.
5.1.3 EESK lägger fram följande förslag:
5.1.3.1 Inrätta en europeisk byrå för kvinnligt företagande inom Europeiska kommissionen och
medlemsstaternas behöriga ministerier. Den bör helst inte placeras vid jämställdhetsministerier, eftersom en åtskillnad bör göras mellan ansvaret för ekonomiska näringslivsfrågor och ansvaret för jämställdhetsarbetet. Byrån ska ges ett betydande mandat med mål och resurser. Av GD Näringslivs 900 anställda arbetar för närvarande endast en person med kvinnligt företagande i Europa!
5.1.3.2 Utnämna en direktör, ett ombud eller en hög representant för kvinnligt företagande
inom Europeiska kommissionen och medlemsstaternas näringsministerier, med en avdelningsövergripande roll när det gäller att öka medvetenheten om den ekonomiska nyttan av att uppmuntra fler kvinnor att starta och utveckla företag. Dessa uppdrag bör vara tidsbegränsade (4–10 år beroende på ekonomin och finansieringsstrukturerna) och bör ha ett mycket tydligt ansvarsområde med specifika mål och ansvarsskyldighet. Direktören, ombudet eller den höga representanten för kvinnligt företagande skulle också kunna ansvara för att främja sådana områden inom näringslivet och den akademiska världen som leder till ett ökat antal kvinnliga företagare, exempelvis forskning, vetenskap, högteknologi, direktförsäljning samt webb- och it-utveckling.
5.1.3.3 Samla in viktiga data som gör det möjligt att mäta och kvantifiera anslagen av resurser till
kvinnliga företagare – en av de viktigaste orsakerna till att kvinnor diskrimineras i näringslivet,
särskilt i uppstartsfasen. Stödja framtagandet av årliga uppdateringar om politik och forskning
som rör kvinnligt företagande i olika europeiska regioner. Öka insamlingen av och tillgången
till könsuppdelade uppgifter inom statliga departement och myndigheter. Det är helt
avgörande att GD Näringsliv och medlemsstaternas ministerier för ekonomisk utveckling
genomför en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv genom att samla in
relevanta data, t.ex. antalet kvinnliga företagare, antalet företag som ägs av kvinnor, antalet
anställda inom dessa företag samt tilldelningen av anslag till dessa företag och företagare. Det
är viktigt att notera att länder som Australien, Kanada och USA på ett framgångsrikt sätt har
lyckats öka andelen kvinnliga företagare genom insamling och analys av denna typ av data.

5.1.3.4 Se till att gällande lagstiftning på jämställdhetsområdet efterlevs. Nya siffror visar att
arbetslöshetsnivån bland kvinnor är den högsta i Europa på 23 år. Antalet unga människor, däribland många nyutexaminerade kvinnor, som inte förvärvsarbetar är också rekordhögt. Det finns en löneklyfta mellan kvinnor och män, och kvinnor är underrepresenterade i besluts-processerna runt om i Europa. Det är mycket viktigt att EU och medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter på jämställdhetsområdet genom att ta fram könsuppdelade uppgifter, särskilt när det gäller datainsamling och tilldelning av resurser. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me Insatser från det civila samhället
5.2.1 Förslag: 5.2.1.1 Eftersom alla insatser som syftar till att främja kvinnligt företagande och företag som ägs av kvinnor medför samhälleliga och ekonomiska fördelar som gynnar alla, måste även män uppmuntras att delta i debatten och inse mervärdet i att främja kvinnors företagsverksamhet. Kommunikation, nätverk och utbildning som är av relevans för denna fråga bör omfatta båda könen, och socialskyddssystemet bör också garantera att alla i samhället behandlas lika. 5.2.1.2 Man bör se till att företagande blir ett möjligt alternativ för alla genom att stereotypa uppfattningar av företagare undviks på alla utbildningsnivåer och att det språk och de termer som används för att beskriva företagare ses över. Det är även viktigt att se till att det stöd som universitet och högskolor i dag erbjuder företagare är attraktivt och användbart för unga kvinnor för att på så sätt minska skillnaden mellan antalet unga män och unga kvinnor som startar företag. 5.2.1.3 Både traditionella och otraditionella karriärvägar för kvinnor i alla åldrar bör främjas på ett könsneutralt sätt. Europa har många högkvalificerade universitetsutbildade kvinnor, varav många i dag på grund av krisen är arbetslösa, som kanske inte har övervägt alternativet att starta eget. 5.2.1.4 Särskilda företagarcentrum för kvinnor bör inrättas för att tillhandahålla grundläggande företagsinformation, nätverk, kunskapsutbyte, utbildning och mentorssystem. Sådana saknas i vissa EU-länder och utgör ofta en del av näringslivsorganisationer och handelskammare runt om i EU där de tilldelas för lite resurser. Centrum som tilldelas öronmärkta resurser kan dock på ett mycket effektivt sätt främja kvinnligt företagande. I Tyskland finns många goda exempel på detta. 5.2.1.5 Kvinnor som vill starta eget eller vidareutveckla sin forskning eller sina innovationer måste ges stöd och tillgång till information, finansiering och resurser för forskning, vetenskap och teknik. 5.2.1.6 Finansinstitut bör se över offentliggörandet av uppgifter om utlåning utifrån kön. Forskning visar att utlåningen till kvinnor är låg och att kvinnor ofta betalar mycket högre ränta än män15. 5.2.1.7 Socialförsäkringsbestämmelserna bör ses över för alla företagare men i synnerhet de praktiska aspekterna av bestämmelserna för kvinnliga företagare under graviditeten och som mödrar och vårdgivare. I kommissionens handlingsplan En europeisk dagordning för entreprenörskap16 uppmärksammas behovet av bättre socialförsäkringssystem, men kommissionen går inte tillräckligt långt när det gäller att lägga fram relevanta förslag. Se exempelvis IPPR-rapporten "Women and banks - Are female customers facing discrimination?" från november 2011: http://www.wireuk.org/uploads/files/women-banks_Nov2011_8186.pdf; "Women’s business ownership: a review of the academic, popular and internet literature": http://www.bis.gov.uk/files/file38362.pdf. SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me 5.2.1.8 Ett offentligt radio- och tv-avtal som omfattar hela EU bör utformas och genomföras i syfte att uppmuntra offentliga radio- och tv-bolag i medlemsstaterna att åta sig att fastställa mål om en jämn medierapportering om kvinnor och mäns företagande – kvinnorna ska inte förekomma på "kvinnosidorna" utan på näringslivssidorna! Forskning har visat att mediebevakning kan ha en betydande positiv inverkan på inställningen och attityderna till kvinnliga företagare. En ökad rapportering i medierna om framgångsrika kvinnliga företagare som förebilder skulle få en mätbar effekt på hur samhället ser på kvinnligt företagande. Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs SOC/446 – CESE 1578/2012 EN/SW-Sv/MT-GG-SW/lhp1-mv-me

Source: http://www.xapt.eu/assets/img/PDF/SV.pdf